Familjen Franklin

En blogg om livet i en familj med tre barn. Det är allt från barnens kloka funderingar och deras milstolpar i livet till vardagspusslet och spännande upplevelser. Bloggen startades framförallt för att mor- och farföräldrar skulle kunna känna sig närvarande i vår vardag fastän de geografiskt inte har möjlighet till det. Bilderna i bloggen får inte användas av andra utan min tillåtelse.

Klas klättermus säger "Tittut"!

Kategori: Allmänt

William har börjat klättra på allt han kommer åt. Stolar (och vidare upp på bord...), i soffan, i trappan, på leksaksbilar, på lådor... Ja, det han hittar. Man måste ha koll på honom för även om han har lärt sig att man skall gå ner baklänges så är han inte så försiktig förrän han ska gå ner. Han kan kasta sig hur som helst i soffan och busa utan minsta tanke på att han kan ramla ner...
Så här såg det ut i morse:

Upp på fåtöljen, upp i soffan och så kryper han ivrigt i väg för han vet att man kommer och ska ta honom...

...han kastar sig på rygg och skrattar och så går han ner igen...

...bara för att börja om direkt...

...tänk att det kan vara så roligt!


William älskar också när man jagar honom. Han kryper runt soffan och fåtöljen och vill att man skall jaga honom. Det är inte kul att bli fasttagen, bara nästan... Kryper man själv åt andra hållet och på så sätt möter honom så skrattar han och vänder håll. Han kikar numera runt hörnen innan han kommer fram ifall man skulle vara där och han skulle behöva krypa åt andra hållet...


Tittut! Kolla in blicken, han kikar verkligen... Det är sååå roligt att bli jagad. Gullunge!


Kjäll kom förbi i eftermiddags och William fick dessa av snälla, snälla Berit. När vi var på Kumlinge förra veckan hade hon ett par egna som vi blev förälskade i. Nu fick William ett par som hon har tovat bara åt honom. Ett STORT tack säger vi!


Förresten...
Peppar,peppar så gick William idag. När vi hade sångstund på öppna förskolan så gick han mitt i allt in i ringen och ställde sig och dansade. Han gick sedan flera gånger medan vi var där. Hoppas att det släpper nu, att han själv inser att han faktiskt kan. Vi får väl se...

Potta och kompisbus

Kategori: Allmänt

Nu har William suttit på pottan varje morgon i några dagar. Vår duktiga kille gör både stort och smått i pottan varje morgon. Han är riktigt stolt och vi är glada över att han kan och vill. Han ser sååå nöjd ut då han stiger upp och ser att hans tid på pottan gett resultat. Nu gråter han inte när man spolar ner kisset och bajset heller, vilket han gjorde i början... =)
Nu hoppas vi att detta håller i sig och inte är en grej han gör bara tillfälligt.

Igår hade vi lite Kumlingeträff. Man kan säga att det var en fortsättning på kvällen innan. På söndag kväll var jag nämligen och träffade 5 andra tjejer från Kumlinge. Vi käkade gott på Umbra och bara njöt av att vara utan barn. Igår fortsatte fyra av oss träffen med lite kladdkaka och mys. (De övriga två är inte mammalediga för tillfället). Det stojades på rejält när fyra små killar träffas. Riktigt kul!


Melker och William kramas! De är så söta med varandra de där två...


William, Albin och Arthur. De är alla fashinerade av Pororo (tecknad pingvin)

Idag har vi varit på öppna förskolan och busat, det var både uppskattat och nödvändigt. William vaknade redan 05.30 i morse nämligen, fick honom att somna om efter en timme och så sov han till 07.15. Tack vare ÖFS orkade han vara vaken till 12.15. Nu sover han sött i vagnen.

Vi har ett bord på Bettans bord denna vecka också, vi tror inte att vi kommer att gå så mycket med vinst, men det är bra om någon annan får nytta av våra saker som vi inte använder. Huvudsaken är att vi får ihop till bordshyran på 30 €. Är smått irriterad dock. Det fungerar så att man sätter sina egna priser på sina saker och så sköter Ann försäljningen och så går man dit och städar och fyller på lite nu och då. Då veckan är slut får man de pengar man förhoppningsvis tjänat ihop...=) Det som gör mig irriterad är att folk har mage att byta prislappar på olika saker så att den sak de ska köpa blir billigare.. Upptäckte när jag var dit idag att en sak var dyrare än vad jag kom ihåg att vi satt, skrev en ny lapp och satte dit och tänkte inte så mycket mer på det förrän jag kom hem och kom på att en annan vara som sålts hade kostat det priset. Grrrr... Är du inte nöjd med priset så låt bli att köpa! (Bakom denna parentes döljer sig en rad svordomar...)
Visst det är sådant man får räkna med når man inte närvarar personligen, men det är irriterande!

Näpp nu skall jag fixa lite här hemma innan William vaknar. Ha en skön tisdag!

Tatuerad?

Kategori: Allmänt

William har utsmyckat kroppen med lite svart färg idag. Nu ser han ut så här:



Det är tack och lov ingen tatuering, skulle inte ha varit så lyckad...
Anledningen till denna cirkel är en svullnad. Igår kväll upptäckte vi att hans vänstra bröstvårta var svullen och röd. Kände man på den så var det en knöl bakom. Vi lät det bero tills idag ifall det skulle bli bättre. I morse var han fortfarande svullen så vi ringde till hälsocentralen och de ville att vi skulle komma in och visa upp det. Patrik åkte dit med William (jag var och klippte mig). Läkaren han kom till hade aldrig tidigare sett något som detta så han fick ringa till en barnläkare och rådfråga.
Utlåtande: Det är troligtvis en körtel som svullnat. Nu måste vi hålla koll på det så att det inte blir större, vilket är anledningen till att han ritade honom på bröstet så att vi vet hur stort det var då han var där. Tack och lov har det blivit mindre, vilket kanske syns på bilden? Blir den större måste vi in med honom och röntga honom, så vi är glada att det går åt rätt håll.
Han verkar inte ha ont överhuvudtaget. Han säger inget då vi trycker på det och han leker på som vanligt och har ingen feber. Han är dock förkyld, vilket troligtvis är orsaken till att det svullnat.
Vi har nog aldrig tittat så ofta på hans bröstvårta som idag... =) Men nu är det som sagt bättre så nu skall han få ha den ifred. Vi får väl ha lite koll på den bara tills knölen är helt borta.

William har upptäckt sina Peltor. Han vill ha dem på sig hela tiden och går/kryper omkring och babblar då han har dem på sig. Han ser så skön ut. Igår kom han krypande med dem och visade att han ville ha dem på sig, jag satte dem på honom och sedan kröp han till sin lära-gå-vagn och fyllde den med saker och gick iväg...

Glad kille som packat det viktigaste...


Vårt älskade lilla busfrö vad jag kommer att sakna dessa dagar och galna upptåg då jag börjar jobba. Tur att pappa får vara hemma med dig och uppleva dem istället. Gullunge!

Kumlingevisit

Kategori: Allmänt

Jag och William åkte till Kumlinge i tisdags och kom hem idag. Det har varit riktigt skönt att få komma ut dit och relaxa lite. (eller "få" är väl fel ord, helst vill de väl ha oss där en gång i veckan...=) ) Jag blir så avslappnad av att vara där och det är så skönt med lugna dagar och mycket natur. Till Williams stora glädje var det snö = PULKAÅKNING!
Jag, William och mormor var ute nästa hela dagen i går. På förmiddagen var vi ute på pulkapromenad och på eftermiddagen passade vi på att gå till dagis då William sov. Tänk att få vakna och upp där det finns massor av leksaker och barn att leka med och titta på.
Vädret har varit underbart! Det har varit kallt, men soligt och skönt.

Att gunga är en av Williams favorit sysselsättningar...


Vår lilla solstråle i solskenet, han var riktigt fascinerad av att det rykte då han andades.


William får syn på öppet vatten...


...det hördes ett glatt "atte" och så bar det av med bestämda kryptag.


Tre generationer njuter av solen och vintern


Snorigt barn i vinterlandskap


William äter pannkakor med gaffel, börjar få lite bättre kläm på det där. Det var mysigare i Kjälls famn än i barnstolen... =)

William har varit glad att få busa med mormor och Kjäll. Dock har han blivit snorig och hostig och haft det lite jobbigt på kvällarna innan han kommit till ro ordentligt.

För övrigt håller vi på och försöker få William att sluta äta på nätterna. Han slutade med det då han var 7,5 månad gammal. Men då han blev sjuk i början av december ville han ha mat på natten igen. Eftersom han åt dåligt på dagarna och vi var måna om att få i honom vätska så gav vi honom ersättning eller välling då han vaknade på natten och var hungrig. Tyvärr blev det där en vana... Så i måndags (efter att ha pratat med Charlotte på barnrådgivningen) tog vi beslutet att ta kampen och få bort nattätandet. Vi tänkte ta det nu till helgen, men eftersom vi var en del vakna redan pga snorigheter och hosta så tog jag det då vi var på Kumlinge. Det gick faktiskt rätt smärtfritt. Inget gråt och skrik, bara lite knorr. Två nätter har han varit utan nu och inte ätit välling förrän kl. 7 på morgonen. Nu hoppas vi att det håller i sig. Eftersom det gick så lätt börjar man fundera varför vi inte försökt tidigare...

Ikväll var jag men mamma, Mikaela och Pia på bio. Vi såg "Patrik 1,5", en riktigt kul film. Sevärd! Skrattade många gånger och blev rörd vid något tillfälle. Gå och se den och njut av lite bio i vintermörkret.

Nu är det sovdags för oss här, sååå GOD NATT!

William 13 månader

Kategori: Allmänt

Eftersom William var sjuk på sin 1 årskontroll fick vi komma tillbaka idag och få det vaccin han egentligen skulle ha fått då. Han har aldrig reagerat på själva sticket, men knorrat lite då vätskan sprutats in. Idag sa han inte ett pip. Det var som om han inte märkte att han fick en spruta. Både jag och Charlotte (barnsköterskan) blev lite förvånade. Men skönt att han inte är spruträdd.
Han mätte nu 79,9 cm och vägde 10,4 kg.

William har ju varit rätt sjuk den sista månaden, först influensa och tonsillit och sedan magsjuka, vilket har resulterat i att han slutat gå. Han gick ju i några dagar där i början av december, men slutade då han blev sjuk och nu vill han jämt ha ett stödjande finger i handen då han skall gå. Det är inte det att han inte kan, men han vill inte. Han går korta sträckor själv, typ mellan soffan och bordet och mellan fåtöljen och tv-möbeln. Om jag och Patrik sitter så att han kan gå mellan oss så går han gärna. det spelar ingen roll hur långt ifrån varandra vi sitter, han traskar på. Vet inte vad han fått för idé att han inte kan. Men det kommer väl.
DÄremot har han börjat utveckla sitt språk den sista tiden. Det är väl fortfarande så att det mest är jag och Patrik som förstår honom, men han gör sig förstådd.
Han har börjat säga första stavelsen i vissa ord, t.ex:
ta=tack
ti=titta
=där

Dessutom säger han:
Ampa=lampa
Mamma (äntligen!)
Pappa
Edé= Vad är det? (svarar man inte så säger han det tills han får ett svar)
Brrrr=bilar
tututu=bilar (har börjat efter att han fick en polisbil då han fyllde år...)
atte=vatten

Han pratar dessutom något form av utrikiska, han pratar på mest hela tiden, är sällan tyst, men man förstår ingenting. Han sitter och leker och liksom pratar för sig själv, det låter så gulligt.

Vår lilla kille har dessutom fått ett rejält temperament och en rejäl vilja. Han säger högljutt ifrån när han inte får som han vill. Han vill inte heller bli matad längre. Idag till lunchen blev han arg för att han skulle få "geggig" mat som han inte kan äta med handen. Han blev arg och pekade på kylskåpet och skrek "dä,dä,dä!"... Han vet var maten brukar vara i alla fall. Tillslut åt han dock bara han själv fick ha en egen sked. Man fick vara snabb och sätta in en sked mellan de skedar han själv satte in, det är ju lite så att det tar lite tid och blir lite svinn då han äter själv...

Vad gör han mer vår lilla kille då? Hmmm...Jo, han har börjat med en rolig grej. Han kryper runt på golvet och liksom jagar sig själv. Han gapskrattar och kryper runt runt. Ser hur kul ut som helst. Ju mer vi skrattar desto mer skrattar han. En riktig liten teaterapa.

Ja, han gör nog mer än så, men jag kommer inte på allt nu. Det är så kul och skönt att han har börjat kunna visa vad han vill och är tydlig med det. Sen att han blir arg för att han får ett nej får man väl ta. Han måste ju få testa gränserna.

Vi hade en liten fotosession idag, vilket resulterade i bland annat dessa bilder:



Vårt lilla busfrö, du gör oss så lyckliga!

Grattis morfar!

Kategori: Allmänt

Idag har vi varit på kalas till Williams morfar, han blev hela ett år äldre, dvs. 55. Unga mannen! Vi insåg att förändringarna varit större för William än för morfar detta år. William har ökat sin vikt med 100 % och sin längd med 50% sedan morfar fyllde 54. Det är tur att morfar inte gjort detsamma...
Det bjöds på supergod älgköttssoppa och pratglatt gäng. Riktigt kul att alla var samlade.
William tycker att Hannes är spännande, men det finns en gräns på det goda tydligen... När kameran åkte fram var den gränsen nådd verkar det som. Före gick det hur bra som helst...

Hannes är lite osäker på hur han skall hantera William ,han kan ju inte prata och säga vad han vill och han hänger ju bara efter honom och vill ha allt som Hannes håller i handen. Jobbig kille liksom..Om något år eller två har de nog mer utbyte av varandra. Det skuljer ju bara 5 år på morbror Hannes och William.
(Det känns lite konstigt att tänka på att Hannes barn kommer att vara Williams kusiner...)


Igår tog vi en långpromenad till Solberget och kollade in det otroligt fina hus som Marika och Matias bygger. Det bjöds på fika och rundvisning. Mysigt. Wilma ritade och William ville gärna hjälpa till...




Häromdagen skulle William gå från vardagsrumsbordet till tv-bordet. På vägen låg det en leksak som han tydligen inte såg, vilket resulterade i att han ramlade och slog i kinden i kanten på tv-bordet... Aj,aj,aj! Han grät förvånansvärt lite, det såg ut att göra riktigt ont. Nu pryder ett litet avlångt blåmärke hans högra kind. Har försökt att fotografera det, men det syns rätt dåligt...


Det lär bli mååånga blåmärken till innan året är slut.

"Jag skall bara..."

Kategori: Allmänt

Två kvällar i rad har vi varit iväg på bus. I förrgår till lekparken och i går till museet för att titta på Alfonsutställningen.
William tyckte att det var kul att gunga, cykla och åka rutschkana i mörkret och tillsammans med både mamma och pappa. Han gillar när vi är alla tillsammans.


Se så föväntansfull han ser ut medan Patrik räknar till tre...


Liten kille i Alfons stora soffa


Det fanns en hinderbana på utställningen, William tyckte dock att det var besvärligt att gå där och gick hellre bredvid... (Han var överlag mer intresserad av de andra barnen än av själva utställningen.)


Tänk vad lyckliga alla barn skulle vara om det var rutschkanor istället för trappor då man skall ut ur huset...


William hann med en flygtur i Alfons helikopter innan vi gick hem efter en halvtimme. Trots hans relativt lilla intresse för utställningen blev han ledsen då det var dags att gå.



Hej då Alfons!



Idag har varit en stor dag för William. Dagen började nämligen med hans första utdelning i pottan... Han var såååå nöjd och strålade i hela ansiktet av stolthet... =) Tänk vad lycklig man kan bli av en liten korv...
Vid 11-tiden kom Wilma, Marika, Ramona och Arthur till oss och så käkade vi pannkakor och busade. William var glad, det är så kul att busa med Wilma.

William har äntligen börjat äta ordentligt igen efter att ha varit sjuk så länge. Vi har gjort lite förändringar angående maten och det kan bero på det, men troligast är att han är i form igen. Ändringarna vi har gjort är att han nu faktiskt äter samma mat som oss och samtidigt som oss. Förut har vi gett honom sådan mat som vi ätit, men som jag förberett till honom tidigare. Oftast har han ätit före oss för att han varit hungrig, men han äter klart bättre då vi äter samtidigt. En annan förändring är att han får äta själv. Vi ger honom maten så att han kan sitta och plocka i sig och då går det in mer än då vi matar. Ibland måste man bistå, men han klarar det riktigt bra. Det där med bestick verkar dock bara ställa till det för honom. Skeden bara råddar han runt i maten med. Gaffeln använder han och spetsar maten med, men sedan tar han loss maten med fingrarna och sätter den i munnen med handen. (Brukar inte barn göra tvärtom? sätta maten på gaffeln med fingrarna och sedan föra gaffeln till munnen... nåja, alla sätt är bra bara maten hamnar i magen.)

Näpp, nu är det mysig fredagkväll som gäller för oss. Lillkillen sover sedan 45 minuter tillbaka. i morgon blir det troligtvis långpromenad till Solberget i kylan för oss, måste kolla in det fina huset som Wilma och hennes syskon skall bo i snart.
Ha det gött nu allihop!

Stor kille

Kategori: Allmänt

Det är bara att inse, vår lilla kille är inte så liten längre. Natten till idag sov han för första gången i eget rum. (Vi var på väg att lägga honom där tidigare men med tanke på hur sjuk han varit på sista tiden ville vi ha honom nära oss.) Vi var och vyschade och satte i nappen några gånger under natten, men han sov i sitt eget rum fram till klockan 05.30 då han kom till vår säng och åt välling och sedan somnade om till 09.10. Vi får hoppas att det fortsätter på detta sätt, vi sover nog alla bättre på detta sätt.

Ytterligare ett tecken på att han blivit större är att han har kommit in i någon sorts trots. Han blir urförbannad och ledsen så fort man säger nej till honom. Han skriker rakt ut allt vad han orkar, slänger sig på golvet med ansiktet mot golvet och gråter. Det går över rätt fort om han kommer på andra tankar, men så fort han får ett nej så upprepas proceduren. Alltså borde inte trots komma först runt två års ålder? Har ni som har barn i samma ålder eller äldre upplevt samma sak i denna ålder? Ibland blir man så trött på detta skrikande, men ibland kan man inte hålla sig för skratt. Han ser så söt ut när han ligger där och tycker mest synd om sig själv i hela världen...
Det är väl bara att vara konsekvent antar jag.

Idag var vi till öppna förskolan och efter det hade vi besök av kompisarna Leia och Melker. Skoj att träffas! William ville dock se på film då de var här och då jag sa "nej vi sätter på den sen när du inte har kompisar" fick han ju några utbrott innan han kom på andra tankar... Oj,oj...
(man kanske inte kan kräva av en ettåring att de skall förstå, men ibland är det bara att finna sig i det mamma och pappa säger...)


Bodil försöker avleda William från att vilja se på film, Leia håller ordning på killarna och Melker provsmakar bollen.

William gillar sin nya fåtölj. Han klättrar i den och sitter i den när han mumsar på något. Ikväll åt han lite bokstavskex och kollade på tv, självklart i fåtöljen.




Det har hänt mycket idag; Ikväll hade vi två julutsopare här hos oss. De sopade inte så mycket, men fick lite godis i alla fall. William tyckte att det var roligt och gick till dörren flera gånger efter att de gått för att kolla om de var kvar. Söt.


Häromdagen satt William på en speciell plats och kollade in mig då jag lagade mat. Han gillade sin nya utkiksplats...

(Mormor och farmor, ni kan vara lugna, Patrik står precis utanför bilden ifall han får för sig att släppa taget.)
Jag älskar den där magen han får när han just har ätit... Gullunge!

Kallt men friskt

Kategori: Allmänt

Yes, äntligen är killarna friska! Skönt. William vill inte riktigt äta än och är fortfarande lite gnällig, men det är klart bättre än för några dagar sedan.
Just nu har jag stängt in mig i vårt sovrum för att få vara ifred...Som de flesta av er vet så är William såååå mammig.. Jag blir galen. Visst, det är oftast mysigt och härligt, men emellanåt får jag "psykbryt" på att han skall ha koll på mig så gott om hela tiden. Jag tycker att det är hur kul som helst att vara med honom, men just nu behöver jag lite space. Det är tur att Patrik är hemma och kan ta över när mina nerver inte räcker till.

Idag på förmiddagen trotsade vi kylan och blåsten och begav oss till lekparken bakom Eat. Det gungades, cyklades och åktes rutschkana-då trivs William. Det skall helst hända något hela tiden. Det är tur att han har blivit frisk nu så att vi kan börja umgås med folk igen, han tycker ju så mycket om att leka med sina kompisar. Det är väl det jag behöver också kanske, är väl därför mitt tålamod är kortare än vanligt... Vi har ju varit "instängda" här nu i snart en vecka. Det är inte riktigt likt oss. Så ni som känner för att umgås, vi har inget planerat nästa vecka. Melker snälla, kom hit och trötta ut din kompis...=) Han behöver busa lite.

Man behöver kappt hålla i honom, han håller ett så stadigt tag i ratten. Vågar dock inte chansa, ettåringar kan ju vara lite nyckfulla...

Släktträd

Kategori: Allmänt

Med sjuka killar i huset har det varit lugna kvällar här hemma. När William somnat för kvällen så har han sovit relativt bra och Patrik har intagit viloläge i soffan. Så igår fick jag äntligen ändan ur vagnen och gjorde ett släktträd i Williams album. Jag har varit på gång länge, så det var kul att åtminstone få en början på det. Så här ser det ut för tillfället, lite mer smyckning kommer att komma, men tröttheten tog överhanden igår.

Släktträdet innehåller fyra generationer. På äpplena står samtliga namn och födelsedag och på lövet ovanför står släktskap till William, tex, mormor, farfar osv.

Det är så skönt att få pyssla lite, det är bra för själen.
Näpp nu skall vi göra våfflor och mumsa lite här. Hoppas att William vill äta något, det kanske är spännande då han kan hålla det i handen. Efter dessa sjukdagar är vi glada om han äter något alls.
Sedan blir det att kurera grabbarna resten av kvällen.
Ha det gott!

Sjukliga nätter

Kategori: Allmänt

Man brukar prata om sjukdagar, men vi har sjuknätter. Natten mellan tisdag och onsdag började William att spy klockan halv 6 och spydde till och från till klockan halv 8. Jag och William duschade två gånger under denna session och Patik torkade spyor i oändlighet kändes det som. När William hade spytt ner sin tredje omgång pyjamas, fick han sova i bara blöjan. Så fort man la ner honom så spydde han igen, det enda som fungerade var att ha honom i famnen så att huvudet var i högre läge än kroppen.
Under dagen igår spydde han bara en gång. Men däremot hade han diarré som hette duga. Fy vad det luktade! Och vad det spred sig. Två hela uppsättningar kläder var nerbajsade och det var bara att tvätta killen igen. Tvättmaskinen gick för fullt under dagen igår, som ni säkert förstår...
Senare på kvällen verkade det som om han hade ont, för han bara grät och ville vara i famnen. En supp i rumpan och tio minuter senare var han piggare igen.
Inför natten åt han välling och så suppade vi honom igen och han sov utan att vakna en enda gång under kvällen, skönt!
Men vid halv 2 började han spy igen.... Inte så trevligt, famförallt inte eftersom vi gett honom blåbär för magen på kvällen... Eftersom han inte spytt på dagen, men hade diarré så tänkte vi att vi kunde se om det skulle hjälpa honom.
Nu hade vi det i sängen i stället... Tack och lov så spydde han bara en gång i natt.
Tycker så synd om honom. Han blir så ledsen då han är tom i magen och hulkar utan att få upp något. Han bara skriker rakt ut och spänner hela kroppen. Gör väl ont i hans lilla mage.
Då han spyr och man tagit upp honom så vill han absolut gömma sig i ens famn, vilket resulterar i att han spyr rakt på en. Jag har försökt hålla honom med ryggen mot mig, men han gråter och skriker om han inte får vara i famnen mage mot mage. Så när jag tror att han spytt färdigt så svänger jag honom så, men hittills har jag trott fel... Inte så härligt att bli nerspydd...
Idag är han piggare än han var igår, men han vill inte äta. Ringde just barnrådgivningen och de sa att det är ok att han inte äter bara han dricker. Vi bör dock ge honom vätskeersättning och lactofilus. Så idag bär det väl iväg till apoteket. Det var ingen panik att ge detta så länge han kissar, men det kunde inte skada enligt Charlotte.
Näpp, nu skall jag ta hand om min lilla kille här.
Hoppas ni andra får vara friska!

Vackert vitt

Kategori: Allmänt

Det är helt underbart vinterväder ute nu. Vitt och vackert. Vi försöker passa på att åka så mycket pulka som möjligt och njuta av alla miljoner flingor som pryder vårt landskap.


Pulkaspår i vår trädgård


William sover gott till det karrande ljudet från mina skor. Det är så härligt med vinterpromenader.


Tuff kille!
Idag blåste det en del då det var pulkadags, då åkte slalomglasögonen på. Det verkade inte bekomma William att ha dem på sig. De skyddar bra mot snöyran.

Nu är det god natt som gäller, måste samla energi för att orka dra pulka i morgon igen...Det skall nämligen helst springas, vanlig spatserartakt är inte lika kul... =)

Bollhav

Kategori: Allmänt

William älskar bollar. På färjan till och från Sverige finns det en himmel för en kille som älskar bollar. Han skulle kunna sitta i bollhavet i timmar om han fick.




Julklappen från oss öppnades först efter att vi kom tillbaka från Sverige eftersom vi ansåg att han fått tillräckligt att leka med redan. Det kan ju inte skada att vänta lite med några paket. Så igår öppnades de sista klapparna, William verkade gilla sitt "minibollhav".



Liten glad kille

Gåvor i långa rader...

Kategori: Allmänt

Här kommer de utlovade bilderna på födelsedagspresenter och julklappar. Jag ber så mycket om ursäkt i förväg till dem vars gåvor inte är med. Vi har försökt att strukturera upp Williams saker lite här hemma, men han gillar en annan sorts struktur verkar det som... Dessutom är han inne i en period då han gillar att gömma saker. Han får något finurligt i blicken och så lägger han saker under soffan, under fotpallen, i lådor, bakom saker, ja varhelst han kommer åt. Så om din gåva inte är med så betyder det att William har lekt med den och att den varit uppskattad. (Och att jag helt enkelt inte har hittat den...)
Det kan också hända att jag råkat mixa ihop födelsedagspresenter och julklappar... Min förvirrade mammahjärna har inte klarat av att hålla isär allt då det har varit tre kalas och två julaftnar på en och en halv vecka. Hoppas ni har överseende med detta... =)

Födelsedagspresenter



Julklappar

Julklappar (Inte byrån då förstås, den är min gamla "barndomsbyrå" som vi rustat upp)

Det som inte gått att fotografera är en Reimatec overall som William fick av morfar, den får vi inhandla då vi vet vilken storlek vi vill ha.

Vi tackar ödmjukast för alla gåvor å Williams vägnar!

Under dessa bilder borde det vara en oskyldig bild på William som säger, "Vaddå bortskämd? Jag?!?"
Det är tur att han inte förstår hur mycket saker han faktiskt fått. Han bara skrattar och leker och busar.
Första barnet för oss och första barnbarnet på båda sidor har väl sina följder... William klagar inte, men skulle nog inte heller ha varit ledsen om han "bara" fick två paket...
Nu sover William, men i morgon skall vi leka vidare. Det är tur att detta gåvoberg bara kommer en gång om året så att han inte tar det för givet.
Än en gång, ett stort tack till er alla.

Bilder från julen

Kategori: Allmänt

I år hade vi först lite julfirande här hemma med mormor och morfar med familjer och sedan åkte vi till småland och firade jul med farmor och farfar. Det har blivit mycket paketöppnande för oss, och speciellt för William. Snacka om att han har fått saker...oj,oj,oj. Har inte kommit mig för att ta bild på allt än, men jag har intentionen att göra det. Ni skall få se.
Här kommer i alla fall lite bilder från Williams första (egentligen andra...) riktigta jul.

Först var det jul på Åland med många paket...


...sen var det jul i småland med många paket...

Utöver dessa jular hade William hela tre kalas med paket. Vår lilla kille har inte känt av att det är "dåliga tider" för tillfället...


Denna otroligt fina tavla fick William i 1-årspresent av sin farbror. Vilken talang Ralle!
Så otroligt likt originalet!


Lite mys med faster, William började plötsligt suga på tummen då han var sjuk...
(Har dock slutat nu igen)
William stormtrivs då han får spela piano och sjunga.


En krasslig liten nisse ser på Kalle Anka på julafton. Han blev dock pigg på julaftonskvällen.


Ingen blyghet för tomten här inte, men vad har du för näsa egentligen tomten?


Sagostund och matstund.


Tre killar, tre generationer. Skön promenad i härligt vinterväder.

Det gångna året är ett av det bästa i våra liv, att få uppleva William var dag är en fröjd.
Nu har vi ett nytt spännande år att se fram emot, nya möjligheter och nya äventyr.