Familjen Franklin

En blogg om livet i en familj med tre barn. Det är allt från barnens kloka funderingar och deras milstolpar i livet till vardagspusslet och spännande upplevelser. Bloggen startades framförallt för att mor- och farföräldrar skulle kunna känna sig närvarande i vår vardag fastän de geografiskt inte har möjlighet till det. Bilderna i bloggen får inte användas av andra utan min tillåtelse.

Kalas i långa rader

Kategori: Allmänt

Nu har vi varit på två kalas sedan i torsdags och detta avslutades idag med en middag. William har trivts, många kompisar och glada stunder.
I torsdags kväll var vi och firade denna härliga tjej:
 
Som ni ser så blev Wilma hela tre år redan. Supersöt och lika stark som Pippi förstås!

Kusinen Melker fick också prova presenten, han gillade den inte riktigt lika mycket som Wilma, men han ser lika stark ut;

Denna söta spjuver fyller ett år om lite drygt en vecka, tyvärr kan vi inte komma på hans kalas, men vi får fira dig en annan dag gullunge!


William blev kompis med Kaj (Wilmas och Melker morfar) och som tack för det fick Kaj bolla ballong med honom halva kvällen... =)

Vi mumsade och åt en massa gott, tack för ett mysigt och roligt kalas!


I lördags var jag och William på kalas till min gudson Melvin, trollungen fyllde 1 år:

Söt och full av energi! Tyvärr tog kamerabatteriet slut mitt under kalaset...
Det bjöds även här på supergoda bakverk och efter några timmar rullade vi ut och hem. Tack för ett toppenkalas!

Ikväll avslutades kalasandet som sagt med en middag hos oss. De tre barnen var fulla av energi och busade runt. Det märks att William och Melker har blivit större och äldre. De kan leka mycket bättre nu och Wilma får lite utbyte av dem. Wilma och William sprang runt och jagade varandra. Det är kul när det är fullt ös, en bonus är att de sover bra efter det...


Bollhavet var som vanligt ett populärt ställe att vistas på. Söta ungar!

Nu borde sockersuget vara tillfredsställt en lång tid framöver med tanke på hur mycket man har påtat i sig på sista tiden. Men antagligen är man väl sugen i morgon igen... =)

Bakslag på våren

Kategori: Allmänt

Jaha, så var det vitt ute igen. Inte så kul, nu ser vi ju fram emot våren och sommaren. Visst, det är hur fint som helst, men nu vill vi inte ha mer snö, utan uteserveringar och glass i solen.
Idag såg det underbart ut med den strålande solen, men vindarna var isande kalla. Vi var ute hela familjen och gick och William fick inviga sin nya vind-jacka. Han orkade gå nästan hela vägen ner till stan själv, men mot slutet ville han åka lite i famnen.
  William sken ikapp med solen (klicka för större bilder)

William förstår mer och mer för varje dag som går och man kan be honom att göra saker och har han lust så göra han dem. Det går dock inte att tvinga honom, har han ingen lust så är det omöjligt att få honom att göra det man ber honom om. En kille med stark egen vilja.
Ber man honom dansa så gör han det och man kan be honom dansa runt, då snurrar han runt på stället. Han har dessutom lärt sig rörelserna till små grodorna, det ser så kul ut när han "flärpar till" sina öron. Sjunger man om lopporna i håret så hoppar han runt med sin hand i sitt hår, gullunge. Det är sångerna på Öppna förskolan som är favoriterna, men inget slår små grodorna för tillfället.
Han kan också peka ut en rad olika kroppsdelar; mun, näsa, mage, öra och tunga.

  Såhär kan det se ut när han visar sin tunga...
 Mmm blåbär och keso är smaskens!

   
William hade en enmans-show framför spegeln med sin hatt idag. Gullunge!

Han är så rolig just nu, har massor med egna idéer och påhitt. Men det har även sin baksida att han har egen vilja, får han inte som han vill utbryter brandlarm. Ljudnivån är inte den lägsta... Men det brukar gå över rätt snabbt i alla fall.
En annan sak är att han har börjat testa mig rejält. Säger jag till honom att han inte får göra något så tittar han demonstrativt på mig och gör det igen och igen och igen. Han gör inte så mot Patrik utan bara mot mig. Jag blir helt slut på detta testande, att titt som tätt agera bestämda mamman är inte kul. Men så är det med barn, det är inte bara solskensstunder som de ovan. Tur att det i alla fall är fler sådana än jobbiga. Och William du gör oss så glada!

Första rundan med hojjen!

Kategori: Allmänt

Idag har William varit ute och cyklat för första gången. Han har åkt kortare sträckor förut, men idag gick vi enda hem till Leia. William åkte cykel och jag knuffade på. Han var riktigt nöjd och glad. Ville helst inte stiga av då vi kom fram och när vi skulle gå hem var han snabb att komma på sin fina cykel igen.



   (Klicka för större bilder)
Cykeltur med havsutsikt och parkering där man får stå 2 timmar,
passade bra eftersom vi inte skulle stanna längre än så...=)



Väl hos Leia var det lek och bus som gällde. Ni är så söta tillsammans små gullungar.

  
Besöket avslutades med pusskalas (tyvärr var blixten för stark). (Klicka för större bilder)

Det är så underbart vårväder nu så man vill ju vara ute så mycket som möjligt, vi får se vad vi hittar på i morgon.
Ha en skön kväll nu!

Plask, plask

Kategori: Allmänt

Vad är det som gör att alla barn älskar vattenpölar? Vårt lilla troll älskar att plaska runt i dem, idag har de vi har på gården sysselsatt honom i nästan en timme. Härligt att se honom så glad.




Det är så härligt med glada skrik och skratt från dig!

Tänk vad bra "leksaker" naturen bjuder på, alldeles gratis och miljövänligt.

Myshelg

Kategori: Allmänt

I helgen har William haft FF och jag och Patrik har haft BF.
William åkte ut till mormor och Kjäll i fredags och myste hela helgen, det har gått hur bra som helst.

Jag och Patrik tog båten över till landet i väst i lördags morse och styrde kosan mot Mariefred. Vårt mål var Gripsholms Värdshus. Det var dags att utnyttja den weekend som vi fick av er snälla vänner på vår 30-års fest. Vi har haft en toppenhelg!
Vi började ankomsten med att gå lite på stan i Mariefred, fina kullerstensgator och gamla fina hus. Vid två återvände vi till hotellet för Afternoon-tea. Vi trodde det skulle vara lite te, scones och ost. Men där hade vi fel. Det var helt sjukt mycket mat. Det var flera olika snittar, olika sorters bröd, scones, skorpor och olika ostar och marmelader. Det fanns massor av olika te. Det fanns olika juicer, smothies och fruktsoppor. Det fanns färsk frukt i överflöd och typ 10 olika bakverk.  Vi åt tills vi mådde illa och det var mumsigt gott! 
Vi tänkte ta en promenad efter detta men det började regna å vi beslöt att gå på den seans som var på värdshuset fastän vi inte tänkt det. Vi är båda skeptiska till att en person skall kunna få kontakt med döda personer och fungera som förmedlare mellan den döda och dennes anhöriga. Vi beslöt oss dick för att närvara för att få uppleva det i alla fall. Vi är inte mindre skeptiska nu än tidigare, men det var intressant att uppleva. Det var mycket tårar och förvåning bland vissa deltagare. Det var dock ingen som ville prata med oss.

Efter en promenad runt Gripsholms slott var det dags att fixa sig i ordning inför fyra rätters middagen, som vi bokat så sent som möjligt eftersom vi fortfarande var mätta efter te-stunden...

Vi var sist in i restaurangen av alla, mätta men förväntansfulla. Vi fick först en aptitretare (lax och rom bit) och ett glas mousserande vin-GOTT! Till förrätt fick vi Vildsvins kött med sirapsbröd och plocksallad-GOTT! Varmrätt; Hälleflundra med potatismos, apelsinbuljong och smörfrästa grönsaker-GOTT! Gott vin för mig, god öl för Patrik. Därefter var det dags för en ostbricka. Både jag och Patrik var redan proppmätta... Ingen av oss är särskilt förtjust i mögelostar, och vi hade sett att det fanns flera sådana på brickan- Vi meddelade helt enkelt vår servitris att vi inte orkade med ostarna och gick rakt på desserten. Dessert:Ostkaka med jordgubbssylt och grädde-GOTT. Patrik lyckades äta upp sin, jag åt typ 6 skedar, var för mätt...
Maten var sååå god, tyvärr var vi så mätta att vi inte orkade med allt.
Efter middagen rullade vi upp på hotellrummet och badade badkar, mysigt.
Vi njöt av att få sova gott hela natten utan att bli väckta av en liten kille.
I morse avnjöt vi en frukost som var helt otroligt god! Den var lik buffén vid afternoonteat men större. Nu hade den utökats med våfflor, en massa olika flingor, yogurtar, fil, pålägg, äggröra, bacon och korv. Återigen åt vi mer än vi egentligen orkade. JAg måste bara säga:Det är så gott med färskpressad apelsinjuice! Mumsfilibabba!!

Efter frukosten var det dags att åka hem igen. Trots att det var tråkigt att helgen gick mot sitt slut var det härligt att kliva ut i solen då vi lämnade värdshuset. Det var sommarkänsla. Strålande sol och värme.
Vi njöt till fullo av helgen och tackar alla er ödmjukast för denna underbara helg. Så härligt att bara få vara vi två.

 Vårt fina hotellrum
Afternoontea        
 Afternoon-gott... (Nougat med nötter, morotskaka, brownie och snickerskaka)

Utsikten från vårt fönster, inte helt fel...


Jag och Patrik framför Gripsholms slott innan vi åkte hemåt idag.
Nu välkomnar vi våren och solen, skulle behöva få lite färg i ansiktet ser det ut som...

William var för övrigt helt galet glad då han kom hem och träffade oss igen. Han har nog inte saknat oss det minsta medan vi var borta, men då han fick se oss så kom han på att det nog vart lite ledsamt utan oss. Det är bra att han trivs så bra hos mormor och Kjäll. Det får väl utnyttjas igen någon gång... ;)

Huvudnyhet

Kategori: Allmänt

Idag har vi fått reda på vad röntgenbilderna på Williams huvud visade; Allt är som det skall vara. Skönt!
Enligt röntgenläkaren var suturerna i skallen fortfarande öppna så det är ingen risk att hans hjärna inte har plats att växa och utvecklas. För säkerhets skull skall vi dock på en återkontroll om två månader för att kontrollera att "uppbuktningen" inte blivit större. Det är skönt att de tar det hela på allvar och inte bara nonchalerar vår oro. Just nu är vi bara glada att allt är som det ska med vår lilla kille. Om man kan undvika en skalloperation så gör man ju gärna det, men konstateras det att han lider av det vi oroat oss för så opererar vi honom direkt. Eller inte vi, men de som kan...
(För er som vill läsa på om vad oron handlar om kan googla på "båtskalle", "Craniosynostos", "trigonocefali" och "skafocefali") (Anledningen till att man vill operera ifall det konstateras att barnet lider av någon av dessa huvudåkommor är att skallen annars kan få en märklig form samt att barnets känslocentrum kan påverkas och barnets känsloyttringar kan då påverkas.)
Nu skall vi njuta av vår glada kille och njuta av att han kan vara glad!
Ta hand om varandra.

Vår lilla spjuver, sitter och ropar med hörselskydden på bara för att det låter roligt.
Söt knasboll.
(Det är inte för att han har dessa på som skallen formas, bara ifall ni undrar...)

"Vi skall sy och vi skall sticka..."

Kategori: Allmänt

Eller hur är det de sjunger i Askungen?
Jag är ju lite smått handikappad med mitt finger, men myror i brallan som man har kan jag inte bara ligga på soffan heller. Idag har vi varit till öppna förskolan och busat hela familjen. William var i sitt essä. Han tjoade och tjimmade och for runt som den lilla spjuver han är.  När vi kom därifrån och William sov så satte jag mig vid symaskinen. Jag blev inspirerad av en blogg jag läser där en mamma sytt ett par byxor själv till sitt barn. Jag hade ett par gamla jeans som spruckit it yget som var på väg ner i soporna, men nu fick de nytt liv. Jag klippte och sydde och klippte och sydde. Jag hade inget mönster utan tog mall från ett par av Williams byxor. Jag hade en vision i huvudet hur jag ville att de skulle se ut, blev inte riktigt så, men helt ok måste jag säga. Döm själva:

 
 
Nu hoppas jag bara att William skall trivas i dem.


När William vaknat var jag och han och hälsade på Melvin, Malin och Jussi en sväng. Det var roligt, det var länge sedan vi sågs. Melvin och William dansade och hoppade tillsammans. William ville inte åka hem då det var dags, de var så kul hos Melvin. Han hade en massa roliga leksaker och så hade han en superspännande katt! William verkar ha lite respekt för djur och håller sig lite på avstånd, men de är så spännande att man ändå måste titta på dem heeela tiden... =)

När vi väl var på väg hem var det kul i alla fall, vi åkte nämligen buss. William älskar bussar. Han satt som ett ljus bredvid mig på sätet. Han öppnade bara munnen ibland för att säga "Dä" och peka på bussen, riktigt nöjd var han. Gullunge.

På vägen hem invigde han sin nya mössa som mormor stickat till honom. Hon har stickat en urfin mössa med en prinskrona och hans namn på. Han är sååå söt i den:
 


Nu väntar tre dagar jobb för min del och sedan skall William vara med mormor och Kjäll hela helgen så jag och Patrik får lite egentid och mys. Vi kommer att njuta av att bara vara vi två samtidigt som vi kommer att sakna vår lilla prins massor!

Fingerfärdigt

Kategori: Allmänt

Nu har jag klantat till det rejält... 

OBS; sluta läsa nu om du är känslig!! (Och fortsätt först under sträcket)

Jag skulle laga paj idag som jag gjort flera gånger förut. Det gick dock inte så bra... Pajdegen skall mixas, så sagt och gjort tog jag fram stavmixern och mixade. Det fastnade dock massor så jag tog en sked för att få bort gegget i mixern med jämna mellanrum. Det fungerade dock inte riktigt så jag tog bort min vänstra hand från knappen för att inte kunna röra den och tog bort gegget med fingret istället. På något sätt kom jag dock åt knappen i alla fall och mixern körde igång då jag hade mitt pekfinger i mixern... AJ SOM S****!!!! Två varv hann den köra innan jag reagerade...
Det började rinna blod nästan direkt och trots att jag sköljde med kallt vatten, kylde med is och lindade det så slutade det inte att blöda. Det kom inte lite, utan det rann verkligen.
William som var i Patriks famn och såg på då det hände blev rädd och grät. Stackaren...
Det var bara att ta sig till akuten. Väl där fick jag komma in direkt och en doktor tittade på det hela. Hans första kommentar innan han presenterade sig var: "En stavmixer alltså?" Ha,ha... Kunde inte göra annat än skratta. Doktorn konstaterade att inga senor var av och att det var så fina kanter så det skulle kunna läka bra bara genom att limma såret. 
Medan de två sköterskorna limmade färdigt och plåstrade om mig började jag må riktigt dåligt. Blev svimfärdig fastän jag låg ner. Så jag blev liggande där en stund innan jag kunde åka hem.
Nu har jag en tjock korv av bandage runt fingret och har fått restriktioner om att ta det lugnt med fingret i 4 dagar för att det inte skall gå upp igen.

Jag är så tacksam för att Patrik var hemma. Vad hade jag gjort om det hänt och jag var hemma ensam med William? Jag hade inte kunnat ta mig till sjukhuset själv med honom. Jag var ju tvungen att ha ett ständigt tryck på fingret och var helt snurrig i huvudet. Jag hade aldrig klarat att klä på William, spänna fast honom i bilstolen och köra till sjukhuset. Det hade fått bli taxi eller i värsta fall ambulans, och det hade ju känts som om man överreagerat lite. Men jag hade nog inte haft något val eftersom det inte slutade att blöda.

********************************************************************************************************
Nu till något roligare.

William har fått en dille på skor. Han vill ha på sig olika skor hela tiden. Han kommer släpande på dem så att man skall sätta dem på honom och ibland går han till dörren och vill gå ut. Men roligast är det att springa runt i dem, kanske det är ljudet, vad vet jag.

Pirattofflor...                                         ...Foppatofflor...


...och favoriterna: Gummistövlar.
Jag tycker att W är otroligt lik min bror Peter när han var liten på denna bild.
 Håller ni med ni som vet hur Peter såg ut?


Häromdagen kom en liten hund (fransk bulldog) på besök till William. Några vänner till oss var hundvakter och var så snälla och tänkte på William så de kom hit så William fick träffa Gösta. Han var bara 9 veckor gammal (om jag minns rätt) URSÖT!!! Vi blev helt kära. Till och med Patrik, som annars inte är så förtjust i hundar, sa att han skulle skaffa en om han inte var allergisk.


Nu skall jag vila mitt finger, svårt att skriva utan att använda höger pekfinger.... Hej så länge.

Familjens huvuden

Kategori: Allmänt

Igår var jag hemma från jobbet med en kraftig huvudvärk, kunde inte öppna ögonen utan att det var någon som slog på stora trumman innanför skallbenet. Nu vet jag hur killen i treo reklamen känner sig... Ni vet han med 20 röda fåglar som slår honom i huvudet med träklubbor, inte kul! Men idag känns det en aning bättre i alla fall och jag har kunnat engagera mig i mina killar igen.

I morse var det Williams huvud vi koncentrerade oss på. Vi har nämligen varit lite oroliga för honom den sista tiden. Sedan årsskiftet har hans huvud nämligen ändrat form. Från fontanellen och fram mot pannan har han börjat få en upphöjning i skallbenet. Den syns inte men känns. Han verkar inte lida av den och vi har inte märkt någon skillnad på honom, men vi vill ändå kolla upp det. När jag ringde barnrådgivningen sa de att det absolut måste kollas upp vilket inte gjorde oss lugnare...
I morse var det då dags. De mätte hans huvud och hans längd (han är nu 81,3 cm lång). Läkaren kollade honom och kände på hans huvud och kollade ansiktets proportioner. Hon var ganska tyst tils hon tittade på Patrik och sa "Men du har också ganska litet huvud va? jag tycker att era proportioner liknar varandra." och så tog hon fram ett måttband och mätte Patriks huvud. Ha,ha,ha! *Asgarv*  Patrik satt helt förvånad på sin stol och svarade lite trevande, "Öh, kanske det..." Jag visste inte vart jag skulle titta, jag höll ju på att spricka av skratt.
Hon kom i alla fall fram till att hon inte tyckte att det fanns något att vara orolig för, men för att lugna oss så skulle vi göra en skallröntgen för att verkligen bevisa det.
Sagt och gjort, vi traskade iväg till röntgen för att föreviga Williams huvud. Det var inte kul. Hur får man ett barn på 14 månader att ligga lugnt och stilla så att de kan ta en bild. Man fick bara hålla i hans haka och inte runt huvudet. WIlliam grät så att tårarna rann och ville bara upp från den hemska sängen med den hemska maskinen som det kom någon konstig farbror och flyttade på hela tiden. Vi tyckte sååå synd om honom.
Jag och Patrik försökte få honom att lugna sig lite genom att sjunga små grodorna om och om igen (hans favoritlåt för tillfället), men det fungerade bara en liten stund. Stackars lilla killen!
Nu dröjer det till på onsdag innan vi får något svar.

Vi har även byggt ett huvud på vår gård,William har nämligen varit med och byggt sin första snögubbe. Det var spännande, men han förstod nog inte varför vi satte en morot i snöhögen... =)


Snö ute= Pulkaåkning. William älskar det.


Vilken rolig gubbe...


...men vad har han för näsa?

..det är ju en morot ju...

...den ska man ju äta...

Varför sätter ni mat i ansiktet på gubben?!? När jag har det så tvättar ni mig, bäst att jag tar bort den...

William har förresten lärt sig vad "näsa" är och kan peka ut den både på andra och sig själv.


Badande, glad, rock-kille


Nu ska jag lägga mig på soffan med min kära sambo och slappa. Ha en skön kväll!

Familjen Pattersson på besök

Kategori: Allmänt

I helgen har familjen Pettersson varit på besök. De kom i fredags och åkte idag på eftermiddagen. Helgen har varit lite smått kaosartad emellanåt, men mysig och rolig!! Vi har varit fyra familjer som träffats, ätit och busat tillsammans. Sammanslagt har det varit 5 barn och de har njutit av varandras sällskap.


Grabbarna fick nöja sig med lek medan tjejerna fick sitt godissug mättat.
Nöjda barn på fredagsmys helt enkelt.


På fredagen hade vi mammor och barn mysfredag medan papporna tog varandra under armen och var ut och käka och undersökte Mariehamns nattliv. De verkar ha haft roligt! Trots att några av dem inte kom hem förrän kl. 3 så var det uppstigning kl. 9 på morgonen. Har man lovat barnen att gå och simma så har man. Så papporna traskade iväg till Mariebad och blötte ner barnen och sig själva. När det badats klart hämtade vi tjejer upp dem och så bar det av till Solberget för korvgrillning. Familjen Nordberg/Karlsson bjöd på nygrillade korvar och husvisning. Gott och mysigt. Tre av fem barn sov sig igenom hela kalaset, men vi fick slut på korvarna ändå.. =)
  
Grabbarna grillade och sedan serverades korven i en mjölkback, funkade perfekt! Wilma lagar sitt korvbröd som gick sönder... Du är så go Wilmis! (klicka på bilderna för att se dem större)


 
Wilma, Ica, Mikaela, Matias, Marika, Marcus, Daniel och Patrik mumsar. Bra initiativ Marika!



Kusinkärlek.                                     Melker provade mammas mössa, resultat:söt som socker.


På lördagkvällen var det girls night out. Då var det mammornas tur att vara branfria och äta gott och skratta sig igenom en kväll. Det var så skönt att få sitta ner med nära vänner och bara snacka bort lite tid, äta god mat och dricka några goda drinkar. Även om vi var hemma redan vid midnatt så hade vi hunnit få "egentids-behovet" tillgodosett och skratta oss kissnödiga flera gånger... Tack tjejer!

Några ytterligare bilder från helgen:

Mini och Marcus myser

Sagostund med inlevelse...
   
När ingen orkade läsa mer böcker läste vår goa guddotter själv. Gullunge!



William och Mini lekte bra ihop, det skiljer endast 4 månader på dem


I morse åt Floyd (Marcus) frukost tillsammans med de tre små trollen.

Tack för en mysig, rolig, stökig och alldeles underbar helg familjen Pettersson, hoppas ni kommer snart igen!